Många byggnader längs Svartåbanan uppfördes enligt på förhand uppgjorda typritningar så att flera hus kom att bli mer eller mindre identiska. Det handlade dels om de ritningar som ÖrSJ lät ta fram eller kopiera fram till och med invigningen 1897, men även om befintliga ritningar som SJ hade sen innan och sådana som SJ tycks ha ritat med tanke på bland annat Svartåbanan efter att SJ blev involverade år 1900.

ÖrSJ hade redan från början kopplingar till Köping-Hults järnväg (KHJ) som senare blev Örebro-Köpings järnväg (ÖKJ). De bidrog i åtminstone ett känt fall med ritningar till ÖrSJ men bör även ha lämnat annan inspiration till de hus som byggdes.

Enligt en PM om husbyggnader från våren 1896, skulle ÖrSJs ursprungliga 12 trafikplatser längs banan delas in i tre kategorier: stationer samt hållplatser av antingen första eller andra klass. Denna indelning tycks ha påverkat vilka byggnader som eventuellt byggdes vid respektive plats och hur de kom att se ut. ÖrSJ tycks exemeplvis inte ha uppfört några egna, mer bestående byggnader för allmänheten vid hållplatserna av andra klass.

När SJ under åren 1900-1906 drev Svartåbanan på entreprenad åt ÖrSJ, lät de på uppdrag av ÖrSJs styrelse både uppföra byggnader enligt ÖrSJs och egna ritningar. Efter att staten köpt ÖrSJ år 1907 tycks bara SJs egna ritningar ha använts.

Slumpbilder

Tåg 3066 lämnar Östertysslinge den 28 juni 1985.

Latorpsbruks stationshus i maj 1969.

Räl i Latorpsbruk den 28 maj 1991.

Kvistbro banvaktstuga den 28 februari 2008.

Fler bilder från Svartåbanan »