Vid de platser som planerades som Svartåbanans fyra helt egna, ursprungliga stationer, byggdes stationshus i två våningar i restimmerteknik. De skulle målas med »engelsk mineralfärg« och få tegeltak. Dessa hus hade ett sadeltak med taknocken parallellt med spåren och en planform som såg ut som ett grovt T. Eftersom taket var lika brett över hela huset, uppstod rätt framträdande taksprång vid husens smalare del. Kan de ha varit tänkta att fungera som en slags regnskydd för väntande resenärer?

Husets övervåning utgjordes av stationsföreståndarens bostad och i bottenvåningen fanns väntsalen, ett resgodsrum och expeditionen. Här fanns ursprungligen också en lägenhet som troligen omfattade ett rum och kök och som tycks ha varit avsedd för en stationskarl - år 1905 beslöt ÖrSJ styrelse att SJ fick ordna ytterligare ett rum till denna lägenhet.

ÖrSJs VD Frans Bæckström fick i uppdrag att ta fram ritningarna till dessa stationshus men det har ännu inte gått att hitta uppgifter om vem som verkligen ska ha ritat dem. Det verkar i alla fall inte finnas några andra stationshus i landet som påminner om dessa. Däremot fanns det en typ av banvaktstugor längs Örebro-Köpings järnväg från ungefär samma tid, som hade en planlösning med en likartad avsmalnad del av huset, så att ett större taksprång uppstod åtminstone på en sida. Banvaktstugan 28 i Hovsta var en av dessa.

Fjugesta stationshus på 1950-talet. mfÖrSJs samlingar

Hidingebro stationshus 1919. mfÖrSJs samlingar

Ritning över fasaden till stationshusen i Latorpsbruk, Hidingebro, Fjugesta och Kvistbro. mfÖrSJs samlingar

Bildarkivet »