ÖrSJ banvaktstugor

Enligt en PM om husbyggnader från våren 1896 planerade ÖrSJ ursprungligen att bemanna hållplatserna av första och andra klass med banvakter som föreståndare för hållplatserna.ålder Av de 15 banvakterna skulle 8 bo i hållplatsbyggnaderna och 7 i separata banvaktstugor, men den idén genomfördes aldrig. Istället kom man att bygga 15 banvaktstugor i vad som verkar ha varit tre perioder: 10 stycken var klara 1897, en byggdes år 1900 och de sista fyra 1902 eller 1903.

Banvaktstugorna byggdes i en våning och fick sadeltak med taknocken parallell med spåren. Den främre delen av stugorna uppfördes i restimmerteknik medan den bakre delen som utgjorde drygt en tredjedel av husens djup, byggdes som panelklätt stolpverk. Taknocken var centrerad över den främre, timrade delen vilket gjorde att takfallen blev olika stora och att fasadernas höjd på långsidorna skiljde sig väsentligt åt. De skulle målas med rödfärg och få tegeltak.

Dessa banvaktstugor innehöll två rum och kök i den främre delen samt skafferi, vedbod och materialbod i den bakre delen. Mot banan fanns en förstukvist med räcken med träkryss.

Av hitills okänd anledning är banvaktstugorna inte helt identiska i utseende utan skiljer sig åt i vissa detaljer. Skillnaderna finns dels mellan de olika omgångar som de uppfördes under, men även inom varje omgång. Banvaktstugan i Dormen kan exempelvis vara den enda som byggdes med stående istället för liggande panel. Sockeln på de tidigaste stugorna verkar ha varit utförd på ett enklare sätt än på den sista omgången av banvaktstugor. Föstukvisternas form och om stugorna hade ett så kallat våningsband på den främre långsidan eller inte, är skillnader som tycks ha varit oberoende av stugornas byggår.

ÖrSJs VD Frans Bæckström fick i uppdrag att ta fram ritningarna till banvaktstugorna men det har ännu inte gått att hitta uppgifter om vem som verkligen ska ha ritat dem. Det finns inga tydliga motsvarigheter till dessa banvaktstugor vid någon annan järnväg i landet än just Svartåbanan.